N.O.W.blogg.se

Ja då var det dags att flytta ner i ryggsäcken igen! Och den här gången för ett äventyr då jag ska åka helt själv. Jag ska till Australien för att volontärarbeta på olika gårdar med hästar, och resa runt lite också såklart. Jag har ju alltid velat åka till Australien, ända sen jag var liten och sprang runt med min favorithatt - som mamma å pappa köpt då de var i Australien. Under gymnasiet bestämde jag mej för att jag ville åka själv, och att jag ville jobba med hästrar. Och nu är det alltså dags! Mitt första stopp blir i Byron Bay, där jag ska jobba hos en kvinna på hennes gård och med hennes hästar. Jobbet fick jag via workaway.info, en sajt där man kan hitta volontärarbete i hela världen. Sjukt spännande!!  

 

Jag tänker blogga om den här resan av samma anledningar som under asienresan. Det är ett enkelt sätt att hålla kontakten med många samtidigt, men framförallt är det mest för min egen skull - det är sjukt kul att ha kvar efteråt! :)  Jag kan lugnt säga att den här resan nog är bland det läskigaste och jobbigaste jag gjort.. Så jag får hoppas att det är värt det! haha. Det känns väldigt skönt att äntligen var påväg iaf. De sista månderna innan levde jag mest i nån form av förnekelse.. Jag var nervös för hela grejen att åka själv, och hur det ska bli hos familjerna där jag ska jobba..Att resa själv blir en stor utmaning för mej, jag har ju rest mycket men aldrig helt själv. Och efter 3 och ett halvt år med Oskar så är jag inte så van vid att vara själv över huvud taget, haha. Men det är ju alltid värst att vänta på något jobbigt, nu när jag är påväg så rullar ju allt på, och man får ta en sak i taget :)  

 

Att det är läskigt att resa iväg själv är en del, den andra är saknaden.. Men samtidigt som som det är fruktansvärt jobbigt att åka ifrån den man älskar, dom man älskar.. (Att gå ifrån Oskar genom säkerhetskontrollen på arlanda var inte det lättaste..) så är det ju samtidigt en otrolig lycka att ha någon - som man saknar så mycket. <3 Och med dagens teknik är det ju inte så värst svårt att hålla kontakten :)

 

 Det är viktigt att följa sina drömmar och det är viktigt för mej att känna att jag kan klara av att göra något helt på egen hand, även om det känns fett jobbig. Och jag vet ju innerst inne att att det här är något jag vill göra, så nu är det bara att tagga å köra på!! wooopwooop :)

 

 ----------  

 

Nu är jag faktiskt framme down under, i Australien, Brisbane. :) Flygresan hit är kanske inte det roligaste jag gjort i mitt liv - typ 33 timmar var av 12 timmar vänta i Dubai, men allt har gått bra. Några (rätt många) missade timmars sömn, men inga förseningar och väskan kom som den skulle! Ingen klagde heller på att jag glömt att skriva mina mellannamn på biljetten - så vad mer kan man begära? :) Jag har också lyckats hitta till mitt hotell, så sitter nu i min säng, och är trött men nöjd.

 

 Dagens plan är att ta en sväng ut på gatorna och försöka fixa ett telefonkort och att ta reda på om toaletten spolar åt andra hållet (alltså motsols, visst?) Sen blir det nog en tidig kväll, innan morgondagens färd till Byron bay.   Puss å kram :) 

 

Trött, men 9 av 12 timmar gjorda och solen är uppe! :)